Just nu: i Linköping, Sverige.

måndag 5 september 2011

... eller inte!

Trodde att internetproblemet var löst, men ändå har det inte funkat på några dagar. Mirakulöst nog fungerade det när jag satte på datorn för andra gången. Förstår mig inte på sånt alltså...

Nu har även Jonatan kommit till Toulouse och bor för tillfället hos Sofia tills han får tillgång till lägenheten han ska dela med två franska tjejer i stan. Det känns verkligen kul att ha några kompisar här som jag redan känner och kan prata med, det hjälper verkligen mot hemlängtan! Jag har nästan inte hunnit längta hem hittills, vilket jag tror är bra.

I torsdags startade vår franskakurs inne i stan så vi åkte dit på eftermiddagen. Den är helt okej. Min lärare är bra och väldigt snäll och uppmuntrar alla att prata, så vi får göra mycket talövningar, vilket passar mig väldigt bra. Jag vill ju träna just på att prata, uttal och ordförråd så man vet vad man ska säga. Det är svårt, men det är bara att öppna munnen och försöka. Det är mycket lättare att göra sig förstådd än vad man tror. Den största utmaningen är nog just det, att våga prata hela tiden och bara skita i om det blir fel. Då kommer folk att märka att jag inte är tråkig heller, utan lära känna mig fortare! När jag har umgåtts med de fransmän vi har lärt känna så blir jag arg på mig själv att jag inte pratade mer. Den tiden jag kommer vara här, det är den tiden jag har på mig att bli bra på franska. Tänk att åka hem och ångra att jag inte pratade mer. Det verkar ju helt onödigt. Alltså: prata, prata, prata, prata, prata!

Efter franskan åkte vi hem, vi skulle nämligen paddla kajak på Canal du Midi! Så vi träffade två av våra franska kompisar och två norska, en tjej och en kille som vi träffade i veckan. Det var jättekul att göra något lite annorlunda en kväll. Dock paddlade vi lite för långt, så det hann bli mörkt innan vi hann tillbaka, och en av fransmännen ramlade i, så vi erbjöd honom våra duschar innan han skulle åka hem. Det är så det kom sig att jag körde bil för första gången i Frankrike, jag fick nämligen köra oss och honom hem till oss i hans bil. Att köra bil var så kul, det hade ju gått ett tag sedan jag gjorde det sist. Vattnet i kanalen är inte särskilt rent, så det var nog en bra idé att duscha innan han skulle köra hem. Mina skor blev helt dränkta i vatten inuti kajaken och de stinker fortfarande. Allt som allt var det en rolig kväll!

Igår hade vi franska på förmiddagen och sen åkte vi till Basso Cambo för att handla på Hyper Casino. Jag, Anna och Sofia köpte varsinn ugn och en dammsugare att dela på, plus en massa andra grejer, så det var tur att Jonatan följde med som bärhjälp! Vi måste ha sett roliga ut på metron hem... Sedan kom vi hem och lagade mat tillsammans. Jonatan har varit i Asien hela sommaren, så han fick välja mat - det blev köttfärssås och spaghetti! Det blev supergott och det slutade med att vi satt vid matbordet och åt och drack vin och pratade om allt möjligt till halv tre på morgonen. Det blev riktigt djupa samtal, för det mesta om Gud och religion. Tänk vad mycket intressanta saker man kan få reda på om människor eller prata om, bara man sätter sig ner en längre stund utan mobiler, datorer, Facebook osv. Det är så mycket häftigare att dyka djupt i en annan persons tankar än att kommentera vad den gör på Facebook. Tack hörni för igår kväll, det var hur trevligt som helst!

Den sena kvällen gjorde att vi sov länge idag och har inte hunnit göra så mycket. Jag har bara städat lite och invigt dammsugaren. I huset finns tvättmaskiner, men man måste ha ett Carte Monnaie för att betala med. Det kostar nämligen 3 euro per tvätt... Studentkorten vi har är sådana, men man måste ha ett Carte Bleue för att kunna ladda ett Carte Monnaie. Så vi kan alltså inte tvätta förrän vi får våra Carte Bleue från banken. Helt sjukt komplicerat system. Därför har jag inte kunnat tvätta sedan jag kom hit, vilket börjar bli lite jobbigt. Jag har fått handtvätta en del i handfatet redan. Men det löser sig så småningom! Det känns bara lite tråkigt att allt ska vara så komplicerat att fixa här! Man kan liksom inte bara gå in på ett kontor och köpa ett metrokort till exempel. Man måste ha en adress, kanske till och med intyg på att man bor på adressen, och ett passfoto. Hoppas att vi snart kan gå och skaffa franska mobilabonnemang i alla fall, det vore smidigt. Annars vill ingen här ringa oss!

På kvällen gick vi i alla fall på bio med våra franska kompisar. Det var jättekul att se en film över huvudtaget, det har jag inte gjort på över två veckor. Vi såg en VOST (version originale sous-titrées = orginalversion med undertext), Horrible Bosses. Rolig amerikansk komedi, lagom lättsamt. Det var verkligen supernajs att gå ut på kvällen och göra något som jag brukade göra i Sverige. Det kändes som att vara hemma, förutom att texten var på franska istället.

Imorgon är det franskakurs igen, så nu är det dags att sova. Vi hörs!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar